Kära läsare,
Vad håller på att hända med Bloggsnobben? Bäst som jag sjösätter denna blogg för att orera om kvalitativ musik som "ingen" känner till och som "alla" borde lyssna på, gör jag en tvärvändning och revolterar mot min egen goda smak! Först en tur till Mickes skivor där jag hittade mängder med LP för 10 kr/st - ett utslag av min vinyleufori som berikade samlingen med alster som Pete Townshends "White City" (1985) och Mike Nesmiths "Infinite Rider on the Big Dogma" (1979), plattor utan någon som helst cred i snobbkretsar (trots oväntat snälla recensioner i AMG).
Sedan blev jag under veckan förärad Feber-samlingarna, varav den mest kontroversiella, Jan Gradvalls "Mainstream" (med erkänt ocreddiga radiohits från 70-talet) snurrar flitigt på nya Arcam-spelaren. Så mitt mentala utrymme har nyligen fyllts av Hall & Oates, Leo Sayer, 10cc och The Motors. På CD till på köpet. Lotta fattar inte vad det är med mig.
När denna samling kom 2005 kritiserades musikvalet ibland hårt. Jag beslöt att inte bry mig om den här skiten.
Men nu sitter jag här och kan lätt skärrad identifiera mig med Lawrence av Arabien när han i filmen tvingas konfrontera sin innersta rädsla för sig själv. Han har under sina äventyr dödat två människor och konstaterar lakoniskt: "I enjoyed it!" Jag har lyssnat på Gradvalls Mainstream-samling och tvingas se min egen mörka sida i vitögat. I enjoyed it.
Men frukta icke! Sinnesförvirringen är sannolikt kortvarig. Snart skriver jag om John Zorn, Black Mountain eller Mars Volta och är tillbaka i snobbsvängen.
